Klockan tolv i dag lördagen den 1 juni samlades en skara vikingseniorer samt styrelsemedlemmen Nils-Erik Eklund vid minnesmärket över Gunnar och Ellen Eklund i Esplanaden i Mariehamn. Skälet är enkelt, det har precis i dag gått 60 år sedan Rederiaktiebolaget Viking den 1 juni 1959 inledde linjetrafiken mellan Mariehamn-Korpo-Gräddö (Roslagen) med S/S Viking. Redan den 31 maj 1959 genomfördes dock en kryssning för specialinbjudna gäster, vilken Ålands Sjöfart redogjorde för i går.
– Tack vare initiativtagaren Gunnar Eklund och massor av arbete som alla anställda gjort har Åland dagens välstånd. Därför är det viktigt att minnas historien, sade Ralf Hellman, själv vikingsenior, i samband med att ett blomsterarrangemang lades vid minnesmärket..
Initiativtagarna till trafiken var i första hand Gunnar Eklund som senare skulle föräras titeln sjöfartsråd för sina insatser samt rederiets störste finansiär och Eklunds tidigare däckskamrat på bland annat Pamir och mycket mer Henning Rundberg som tecknat 89 av de ursprungligen 300 aktierna. Det var också Rundberg som tog vd-rollen för bolaget. Eklund själv hade tecknat 29 aktier tillsammans med sin hustru Ellen medan Algot Johansson i egenskap av stor oljeredare och mycket annat tecknade 49 aktier. Satsningen var en på många vis ganska naturlig del av utvecklingen av världen; nordisk passfrihet, privatbiliism, semesterlagar, stor efterfrågan på resor mellan Finland och Sverige och högkonjunktur samverkade. Trots det var det långt ifrån alla som trodde på idén, som så ofta med nysatsningar.
Våren och sommaren 1959 var även på många andra vis minnesvärd. Sveriges riksdag godkände förslaget till ATP (Allmän tilläggspension) som inte minst skulle skapa större ekonomisk frihet för alla svenskar. I USA var Dwight D. Eisenhower president och hade den 28 maj skickat upp två dresserade apor i en Jupiterraket. Båda överlevde! Den 26 juni skulle dessutom Sverige få en världsmästare i tungviktsboxning i form av Ingemar Johansson som sänkte Floyd Patterson i tredje ronden på Yankee Stadion i New York.
Vem som sist och slutligen kom med den omvälvande idén att starta bil- och passagerartrafik råder det i dag lite olika meningar om. Sanningen är att det knappast var bara en och att färjetrafiken i slutet av 1950-talet var på frammarsch i hela Europa och att tiden var inne för att även länka samman landsvägsnäten i Finland och Sverige. På Åland var man definitivt redo för detta stora steg av överlevnadsskäl och avgörande behov av bättre fartygsförbindelser både österut och västerut. Även om tanken på att etablera bilfärjetrafik hade varit på tapeten under flera år blev det Gunnar Eklund som med sin entusiasm, energi och envishet fick till stånd något konkret. Det började med en sjukhusvistelse och läkarorder att det var slut med kaptensjobbet ombord på Gustaf Eriksons fartyg. I Viking Lines 25-årshistorik sade Gunnar Eklund följande:
– Under lång tid i sjuksäng tänkte jag igenom färjplanerna. När jag senare informerade vännen och sjökaptenen Henning Rundberg i Jomala Torp om mina planer kretsade också hans tankar i likartade banor. Det blev upptakten till färjtrafiken över Ålands hav.
Ingalunda var det bara på Åland som man smidde planer. Fyra dagar efter trafikstarten för S/S Viking lanserade gotlänningen Carl Bertil Myrsten och Rederi Ab Slite en linje med S/S Slite mellan Simpnäs och Mariehamn. På den här länken finns Viking Lines egen historiebeskrivning
Det var ingen enkel resa vännerna Eklund och Rundberg startade och även om framgången var stor redan från början var konkurrensen hård och viljorna många beträffande fortsättningen. Gunnar Eklund ville satsa allt på ett kort och rikta in sig på bil- och passagerartrafiken medan Rundberg och Johansson såg framför sig mer diversifiering i tank- och bulkfart. Denna skillnad i synsätt slutade med att Gunnar Eklund tvingades lämna Rederiaktiebolaget Viking och börja om på nytt i form av Ålandsfärjan (som senare skulle bli SF Line och i dag Viking Line Abp).
Det är snärjigt att redogöra för alla turer men på ett övergripande plan skulle de tre konkurrerande rederierna Vikinglinjen Ab, Rederi Ab Slite och Ålandsfärjan Ab så småningom komma att enas kring ett gemensamt marknadsföringsbolag, Oy Viking Line Ab som grundades 1966.
När Gunnar Eklund petades bort från Rederi Ab Viking ungefär 1962 inledde han arbetet med en comeback som resulterade i Ålandsfärjan Ab som grundades 1963. Hans tidigare arbetsgivare Edgar Erikson tackade nej till att komma med på ett hörn som aktieägare men Lundqvist Rederiernas vd Fraenk Lundqvist, som i seklets början var den som hårdare än alla andra drev frågan om att lämna segelfartygseran och satsa på ångfartyg, sade ja och tecknade 39 aktier av 160 och allt sedan dess har Lundqvistarna betraktat Viking Line som i stort sett ett dotterbolag, vilket också nämns i Lundqvist Rederiernas historik som gavs ut 2001. Ser man formellt till dagens Viking Line är alltså den egentliga födelsedagen den 20 juni 1963 då det för ändamålet inköpta fartyget S/S Brittany körde sin första tur mellan Roslagen och Mariehamn.
När Viking Line firade 50 år 2009 gjorde man det rejält med festligheter som varade hela året. Då skrev bland andra dåvarande vvd Boris Ekman en betraktelse över halvseklet:
Den nystartade trafiken innebar ett efterlängtat uppsving för kommunikationerna. Mångas dröm att till ett rimligt pris kunna ta familjen med på en bilresa mellan Finland och Sverige blev verklighet. En demokratisering av resandet hade inträtt – nu kunde inte bara de välbärgade unna sig en resa till grannlandet. Bilarna behövde inte längre vinschas ombord. S/S Viking hade t ex en ramp som både bilar och lastbilar kunde köras ombord på.
Vikinglinjen inledde sin trafik under gynnsamma omvärldsvillkor. De efterkrigstida rese- och valutarestriktionerna, som tidigare bromsat utvecklingen, var borta och passfriheten mellan de nordiska länderna gjorde resandet obyråkratiskt. Inrättandet av en samnordisk arbetsmarknad gav upphov till flyttningsströmmar och den ekonomiska utvecklingen genererade ökade fraktbehov samt gav upphov till ett nytt fenomen, folkbilismen. Detta i kombination med möjligheten att köpa skattefria varor ombord bildade gynnsamma förutsättningar för en kraftig volymtillväxt avseende såväl gods- som passagerartransporter.
År 1960 flyttade Vikinglinjen sin ändhamn i Sverige från Gräddö till Kapellskär. Bedömningen var att Kapellskär hade ett mera strategiskt läge som utgångspunkt för färjetrafik till Finland och Åland. Inom Rederi Ab Vikinglinjen var åsikterna delade huruvida man skulle satsa på renodlad färjetrafik eller på färjetrafik i kombination med torrlast- och tankfartyg. Förespråkarna för en renodlad färjetrafik bildade 1963 rederiet Ålandsfärjan Ab, senare SF Line Ab, nuvarande Viking Line Abp. Samma år satte det nystartade rederiet in sitt eget fartyg S/S Ålandsfärjan på linjen Mariehamn-Gräddö, senare Kapellskär.
Trots att många till en början varit skeptiska till färjetrafiken dröjde det inte länge innan flera fick upp ögonen för denna nya bransch. Pionjärerna inom färjetrafiken fann snart att de fått efterföljare. Konkurrensen hårdnade och ledde till sänkningar av de redan tidigare förmånliga biljettpriserna. Det talades om “självmordspriser” och “det stora färjpriskriget”. Aktörerna insåg snabbt nyttan av ett samarbete rederierna emellan.Detta ledde till att Ålandsfärjan Ab, Rederi Ab Slite och Rederi Ab Solstad, tidigare Rederi Ab Vikinglinjen, ägt av rederi Ab Sally, inledde ett samarbete avseende marknadsföringen. Marknadsföringsbolaget Vikinglinjen Ab Oy, sedermera Viking Line Marketing Ab Oy, bildades hösten 1966. Den röda färg som blev gemensam för konsortiets fartyg introducerades redan 1965 av Rederi Ab Slite på M/S Apollo.
År 1970 brukar kallas ett märkesår för Vikinglinjen. För det första levererades tre nybyggda fartyg som var baserade på ett genomgripande nytänkande. De byggdes alla för högsta skandinaviska klass med särskild betoning på komfort och service för passagerarna. för det andra blev Kapellskärsvägen ut till färjfästet upphöjd till europaväg, vilket samtidigt innebar att bilfärjorna blev denna vägs naturliga fortsättning med samma status av europaväg. Bilfärjetrafiken utvecklades snabbt under 1970-talet och 1980-talet från det traditionella bilfärjekonceptet till dagens lyxiga kryssningsfärjor som tillgodoser vitt skilda kundbehov såsom rekreationskryssningar, konferenskryssningar, transportresande och frakttrafik. Samtidigt utvecklades linjenätet successivt till att omfatta även Nådendal, Åbo och Helsingfors som ändhamnar i finland samt Stockholm i Sverige. I slutet av 1980-talet inleddes även kryssningstrafik till Estland. Denna trafik har efter Estlands EU-inträde följts av nysatsningar på en omfattande reguljär trafik för passagerare, personbilar och frakt. Rederi Ab Sally och Rederi Ab Slite lämnade Viking Line-konsortiet år 1988 respektive 1993. År 1993 blev nuvarande Viking Line Abp moderbolag i Viking Line koncernen och 2005 fusionerades marknadsföringsbolaget med moderbolaget.
På den här länken kan man läsa mer om sjöfartsrådet Gunnar Eklund.
I Ålands Sjöfart #4/2009 finns en längre artikel om hur det gick till när Viking Line grundades.
