Affärsmannen Johan Eklund leder aktieägarupproret mot familjen Mansén i Rederi Ab Eckerö. Eklund är redo att tillsammans med en handfull övriga aktieägare garantera en nyemission på tio miljoner euro, men bara om ägarfamiljen Mansén avsäger sig rätten att utnyttja sina teckningsrätter.
Efter förra veckans bolagsstämma i Rederi Ab Eckerö står det klart att striden om makten i rederiet inte bara skärpts utan dessutom utspelar sig inför öppen ridå. På ena sidan står ägarfamiljen Mansén som varit med och startat bolaget 1961 och som av egen kraft kontrollerar knappt 28 procent av bolagets aktier och i praktiken mycket mer, sannolikt har ägarfamiljen Mansén ett starkt stöd bland väldigt många av rederiets totalt 10.000 aktieägare; fast alla håller inte med om den analysen. En som absolut inte är överens är investeraren och tidigare oljehandlaren Johan Eklund som hösten 2017 köpte 2,2 procent av aktierna i rederiet och sedan dess har vuxit till 3,2 procent. Eklunds kompanjoner, i just detta, är tidigare medlemmen i Eckerö-styrelsen Johannes Dahlman som företräder familjen Dahlmans innehav, kanske sju procent, samt Stefan Eriksson som kontrollerar drygt fem procent av aktierna. I kulisserna finns även industrirådet, koncernchefen och investeraren Trygve Eriksson, ska det visa sig.
Det omedelbara skälet till konflikten är coronakrisen som fått finansiärer och finansministeriet att kräva en kapitalinjektion. Inte för att det egna kapitalet är dåligt, soliditeten är starka 50 procent. Finansministeriet och bankerna vill däremot se att det även bland ägarna finns en beslutsamhet att rädda bolaget och därmed komma i åtnjutande av olika former av coronastöd i form av pengar. I detta läge har familjen Mansén varit tydlig med att man avser delta i räddningsoperationen av rederiet för det är en sådan det handlar om. Covid-19-pandemin har slagit oerhört hårt mot bolagets trafik på Finska viken och ännu tyngre mot kärnverksamheten Eckerö-Grisslehamn och kryssningstrafiken i Birka Cruises. Rederiet blöder till följd av krisen.
En ägargrupp ställer sig öppet tveksam till att delta i refinansieringen – Johan Eklund och hans Baltic Group samt kretsen kring Stefan Eriksson och Johannes Dahlman. När Rederi Ab Eckerö nyligen höll bolagsstämma fanns Stefan Eriksson inte med bland de föreslagna styrelsemedlemmarna efter tolv år som ledamot. Johannes Dahlman var till en början aktuell men meddelades (av Manséns) att han inte var önskvärd strax före stämman inleddes. Johan Eklund själv har inte alls varit på förslag till styrelsen.
Skälet till att familjen Mansén ledsnade och valde en annan väg står att finna i den aktuella och aviserade nyemissionen. Trion Eklund, Eriksson och Dahlman kom, i coronakrisens spår, med ett förslag som i korthet gick ut på att de skulle stärka sitt eget ägande i Eckerö-koncernen och försvaga familjen Manséns. I praktiken vill Eklund & Co att Manséns skänker bort sitt ägande till dem. Johan Eklund bekräftar i allt väsentligt detta och förklarar att de tre sfärerna tillsammans med Trygve Eriksson hade gett ett förslag där man skulle garantera en nyemission på tio miljoner euro men att man då förutsatte att familjen Mansén inte skulle utnyttja sina teckningsrätter.
– Det skulle ha medfört en justering av ägoförhållandena eftersom vi hade garanterat även Manséns teckningsrätter. Vi är med om ägoförhållandena förändras annars vill vi inte kasta goda pengar efter dåliga, säger Johan Eklund till Ålands Sjöfart.
Emissionens villkor var två miljoner nya aktier som skulle säljas för fem euro per styck till alla utom familjen Mansén som enligt planerna skulle avstå sina teckningsrätter.
Alltså. I offentligheten har Johan Eklund sagt att han inte är beredd att teckna i en nyemission som vidmakthåller ägoförhållandena. I det tysta har han garanterat den, under förutsättning att familjen Mansén avstår sina teckningsrätter. Styrelseordförande Marika Mansén-Hillar har hållit en låg profil i detta och lagt fokus vid vad hon uppfattar som bolagets bästa.
– Nu har det handlat för mycket om pajkastning, inte hur rederiet ska överleva. En strid mellan ägarna är det sista man vill ha i en kris, men egentligen är emissionen den utlösande faktorn, där den här grupperingen önskade orimliga villkor. De här villkoren kan vi inte gå med på. En aktie är en röst och några aktieägare kan inte få förmåner framför andra, säger hon i en intervju med Ålands radio.
På den här länken kan man lyssna till hela intervjun med Mansén-Hillar.
Att Stefan Eriksson och Johannes Dahlman sparkades ut från Rederi Ab Eckerös styrelse hade säkert sina skäl, det har det alltid när det gäller maktkamper men en del kan ha att göra med styrelsearbetet som Johan Eklund varit kritisk mot.
– Jag tycker man farit fram vårdslöst med bolagets pengar. Ett exempel på det är isförstärkningen av Finbo Cargo som styrelsen uttryckligen ville vänta med tills man såg hur trafiken utvecklade sig. Ändå beslöt styrelseordförande och koncernchefen (Björn Blomqvist) att den skulle genomföras.
Hur vet du detta, det handlar ju om styrelsens interna arbete?
– För att de som kickades från styrelsen, Johannes och Stefan, berättade det för mig.
Johan Eklund har uttrycksfullt och rätt elakt beskrivit styrelsearbetet som ett kafferep och hävdar att koncernen bedrivs mer emotionellt, känslostyrt, än kommersiellt och rationellt. Han jämför med den egna satsningen på Svarta Havet där han äger och driver rederiet Sea Lines som trafikerar med rorofartyget Sea Partner mellan Rumänien, Ukraina och Turkiet.
– Där går vi ständigt igenom problemställningarna och vet hur det fungerar när det till exempel handlar om break-even. Jag ifrågasätter om man gör det i Helsingfors, de är duktigare på passagerare än fraktkunder, säger Eklund med adress till Eckerö Line och trafiken mellan Helsingfors och Tallinn; något Rederi Ab Eckerö för övrigt var först med av alla år 1991.
Det är för övrigt inte bara Rederi Ab Eckerö som Johan Eklund är kritisk till. Även Viking Line får sig en skopa:
– Det är för jäkligt att två åländska rederier kämpar mot varandra medan Tallinnk sitter bredvid och flinar. Eckerö Line har till exempel gjort avtal med DFDS och om det vet jag inga detaljer men det går ut på att man säljer kapacitet, spacecharter. Detta borde Viking och Eckerö göra med varandra men det känns som det är viktigare att försäkra sig om att den andra inte ska tjäna pengar än att man hjälper dem göra det. Varför med DFDS och inte med Viking?
I grund och botten handlar hela den uppblossade maktstriden, som vanligt, om hur man kan tjäna mer pengar. Ägarfamiljen Mansén har över tid utvecklat Rederi Ab Eckerö till en huvudsakligen välskött rederikoncern som på senare tid tjänar mer pengar, de facto, än jätten Viking Line. På grund av coronakrisen har alla gamla sanningar ställts på ända och där ser Johan Eklund & Co en chans att driva igenom sådana förändringar man hittills inte mäktat med.
