Som bekant ska man akta sig för att ställa frågan om glaset är halvtomt eller -fullt, särskilt i samband med valtider då allt handlar om politik och olika grader av smärta och stundande olycka och obestånd.
Just då är det befriande att läsa Åsubs senaste konjunkturrapport som i sedvanlig korrekt ordning levererar läget just nu, i siffror.
Åsub konstaterar att höstens bedömning av den åländska ekonomin är något bättre än vårens. Inkommande data från både 2022 och 2023 har varit starkare än förväntat vilket stärkt BNP-siffrorna.
Ålands BNP har vuxit under senare år, en följd av sjöfartens framgångar. Samtidigt har Finland BNP stått stilla vilket gör att Åland knappat in på Finland. Till Sverige är avståndet fortfarande stort.
"Åsub konstaterar att höstens bedömning av den åländska ekonomin är något bättre än vårens."
Detta är högintressant då åländsk BNP sackat efter Finland och Sverige de senaste åren, rätt många sådana. Det har sina skäl och många finns att hitta inom sjöfarten. Branschen har stöpts om och många fartyg har flaggats ut från Finland vilket samtidigt gör att sjölönerna från de aktuella fartygen inte längre räknas in i det åländska BNP-talet. Till detta ska också läggas alla de ålänningar som jobbar utomlands men bor på Åland. Inte heller deras löner ryms med i BNP-beräkningarna.
Om däremot Viking Cinderella skulle flaggas in till Finland skulle det med stor sannolikhet boosta BNP rejält; det pågår sådana diskussioner inför att Cinderella ska gå in på Stockholm-Åland-Helsingfors tillsammans med M/S Gabriella i vår.
Ett BNP-tal är alltså trubbigt och nyckfullt, särskilt i en liten ekonomi som den åländska där även små avvikelser kan synas rejält. Hur som helst landar Åsub i slutsatsen att den åländska BNPn visar på en tillväxt på två procent följt av nolltillväxt nästa år.
”Tillväxten i år kommer framför allt från transportsektorn, där de åländska passagerarrederierna aviserat väsentligt bättre resultat jämfört med fjolåret och den åländska fraktsjöfarten har fungerat under väldigt lönsamma förhållanden”, skriver Åsub i en kommentar.
"Tillväxten i år kommer framför allt från transportsektorn.”
Den åländska inflationen beräknas i år bli cirka åtta procent och cirka tre procent 2024.
Det finns såklart många andra mått på framgång när det handlar om samhällsekonomi. Inflationstakten har de senaste månaderna hållits relativ stabil kring åtta procent, men en betydande del av inflationen härrör numera från ökade räntekostnader föranlett av centralbankernas räntehöjningar. Rensat för denna effekt kan man se att inflationstakten i övrigt har sjunkit kraftigt under innevarande år. Ränteeffekterna är större på Åland än i Finland, vilket förklarar den i dagsläget stora inflationsskillnaden mellan Åland och Finland.
Det nya ekonomiska systemet mellan Finland och Åland infördes under den snart avslutade mandatperioden och har stärkt den åländska ekonomin med omkring tio till tjugo miljoner euro per år.
När det gäller intäkterna för hela Åland finns inga omedelbara svarta moln. För år 2022 väntas det samlade beloppet av avräkningen och skatteavräkningen vara cirka 285 miljoner euro. I år och inkommande år väntas utfallet för det samlade beloppet för avräkningen och skatteavräkningen växa. Det summerade utfallet för avräkningen och skatteavräkningen väntas bli cirka 300 miljoner euro 2023 och sedan cirka 307 miljoner euro 2024. Skälet till tillväxten är framgångsrika företag och låg arbetslöshet, något som är verklighet på Åland idag.
Det finns gott om jobb på Åland idag och arbetslösheten är låg. Ändå finns en matchningsproblematik som skapar utrymme för fortsatta studier och omskolningar.
Arbetslösheten föll snabbt tillbaka under pandemin, från 9,5 procent 2020 till 4,5 procent 2022. Därefter har återhämtningen avstannat, och en svalare konjunkturbild tillsammans med en förhöjd matchningsproblematik väntas hålla tillbaka ytterligare förbättringar på arbetsmarknaden under prognosperioden. I september låg arbetslösheten på 4,0 procent, vilket kan jämföras med 4,1 för ett år sedan. Arbetslösheten beräknas vara i medeltal 4,2 procent under både 2023 och 2024. Återhämtningen i långtidsarbetslösheten tycks ha stannat av på en nivå med cirka hundra fler långtidsarbetslösa än före pandemin.
Det bästa betyget på ett framgångsrikt samhälle är tillväxten i befolkningen. Sedan 1970 har inflyttningen varit stark, ett direkt resultat av goda kommunikationer.
Preliminära siffror för befolkningsmängden i augusti pekade på en befolkningsökning med 210 personer sedan årsskiftet. Flyttningsnettot för årets första halva var 174 personer, vilket är något högre än tioårsmedelvärdet.
"Stammen i den åländska ekonomin är alltjämt sjöfarten.”
Stammen i den åländska ekonomin är alltjämt sjöfarten. Kring den har resten av ett spänstigt näringsliv vuxit upp. Om det går bra för shippingen, går det bra för Åland.
I år har inresandet till Åland varit mellan 30 och 40 procent lägre än nivåerna före pandemin. Det är främst inresandet från Sverige som stannat av. Minskat tonnage mellan Sverige och Åland och en svag krona kan betraktas som förklaringar bakom utvecklingen. Den svaga kronan uppges å andra sidan ha lockat finländare att resa till Sverige, vilket gynnat passagerarrederiernas kundunderlag.
Hela den ekonomiska översikten finns att ladda ner och läsa här: Ekonomisk översikt hösten 2023_3 Presentation ekonomisk översikt hösten 2023_5
Här finns en kortare variant i form av en presentation över läget i höst: Presentation ekonomisk översikt hösten 2023_5
