Fastighetsinvesteraren och juristen Jakob Johansson kom in som Viking Lines enskilt störste ägare sommaren 2019, nästan som ett yrväder en aprilafton, som det heter i Hemsöborna. Johansson kom från en annan värld men hade fattat tycke för shippingen i allmänhet och särskilt Viking Line som då var ett stabilt rederi med starka marknadsandelar, trogna kunder och välskötta fartyg men som inte tjänade så värst mycket pengar. Sedan kom pandemin och stoppade det mesta.
Efter det har Viking Line sålt tre fartyg och tagit in 52 miljoner euro i nytt kapital från sina ägare. Jakob Johansson gick in i styrelsen våren 2020 och har på ett aktivt sätt satt sig in i verksamheten och hörde till dem som garanterade nyemissionen. Vid stämman den 27 april föreslås han ta över som ny ordförande efter Ben Lundqvist, ett förslag som har stöd av en enig styrelse.
Sedan du kom in i Viking Line som störste ägare har bolaget genomgått en rejäl kris och kommit ut starkare än någonsin, i finansiell mening. Är grovarbetet klart nu?
– Nej, det blir aldrig klart, vi ska ständigt fortsätta utvärdera vad som kan göras bättre. Företagande handlar om ständigt och kontinuerligt arbete. Till skillnad från människor kan bolag bli tusen år gamla. Vissa viktiga steg är tagna men vi är inte på långa vägar färdiga, säger Johansson.
När Ålands Sjöfart träffade Jakob Johansson under pandemin handlade samtalet till stor del om hur man kan använda en kris till att bli starkare, han uttryckte det som att man kan lära sig rätt mycket om sitt bolag då det är uppförsbacke.
Vad har du lärt dig om företagande och bolagsbygge under dessa tre år?
– Vikten av en stabil ekonomisk bas har visat sig oerhört viktig. Man ser hur andra aktörer inte haft samma finansiella förutsättningar, ingen nämnd och ingen glömd. Viking Line har stark finansiell bas som skapar förutsättningar för tillväxt. Detta är ingenting som sker över några få år, det är ett långsiktigt jobb som särskilt nuvarande ordförande Ben Lundqvist outtröttligt lyft fram. Det är alltså ingen slump att Viking Line är ett solitt bolag, det är en del av hela rederiets filosofi.
Vad var den största förändringen, i strategisk mening, som Viking Line gjorde när man började tjäna mer pengar på färre passagerare?
– Jag vill kanske inte gå in på detaljer som gränsar till affärshemligheter men vi värderar kanske siffror lite annorlunda idag. Jag satt inte i styrelsen innan pandemin så jag vet inte hur man tänkte då. Idag koncentrerar vi oss i alla fall mer på de faktiska siffrorna än på antalet passagerare. Det är som i alla andra branscher, essensen är att tjäna pengar och euron är viktigast. För att nå dit är det många faktorer som spelar in; prissättning, erbjudanden, kostnader och att på ett optimalt sätt göra avvägningar kring detta för att göra gästerna nöjda och sugna på att resa igen. Pandemin har gjort dessa finjusteringar än tydligare, ekonomin är viktigare än absoluta volymer.
Under senhösten ifjol gick Viking Line in som storägare i Rederiaktiebolaget Eckerö. Detta var överraskande för många och spekulationerna har gått heta kring vad som ska hända härnäst. Jakob Johansson tonar ner det hela.
– Aktierna fanns till salu och vi var måna om att ägandet ska stanna på Åland. Det hade absolut inte gynnat oss om någon annan köpt in sig i Eckerö. Vi betraktar det hela som en affärsmässig investering.
Nu tar du över som ordförande efter Ben Lundqvist, var det en självklarhet?
– Nej, absolut inte. Styrelsen har i egenskap av nomineringskommitté värderat olika alternativ och scenarier. Man ville hitta någon med stort ägande vilket borgar för ett intresse i att allt sköts så bra som möjligt. Denna dialog har pågått ett tag och nu är det dags.
För första gången någonsin är det någon som inte heter Lundqvist (och är ålänning) som blir ordförande för Viking Line (tidigare SF Line). Är det läskigt eller inspirerande?
– Inte ett dugg läskigt, jag känner stor arbetslust och -glädje att jobba med Viking Line. Det är riktigt, riktigt roligt. Jag tycker inte att efternamnet ska spela så stor roll och det gör inte styrelsen heller, kompetensen avgör.
Är Viking Line fortfarande ett åländskt bolag?
– Ja, det är ett åländskt bolag och så länge jag har något att säga till om ska det förbli så. Det var en av anledningarna till att jag köpte in mig. Åländskheten är en styrka i bolaget och bedriver man trafik mellan Sverige och Finland är det rätt rimligt att bolaget finns på Åland.
När köpte aktierna sade du att det handlar om ett långsiktigt innehav. Styrelseordförandena i Viking Line brukar snitta drygt tjugo år. Är du redo för det, finns långsiktigheten fortfarande kvar?
–Som ägare ser jag innehavet väldigt långsiktigt. Som ordförande väljs man ett år i taget, där får man leverera annars blir man bortvald, det avgör stämman. Jag ska försöka göra ett så bra jobb som möjligt!
Att det blir byte på ordförandeposten i Viking Line är inte den enda överraskande nyheten denna sista vecka i mars. Beskedet att Gotlandsbolaget köper M/S Birka Stockholm kom också från blå himmel.
– Jag blev lika överraskad som alla andra även om jag hade hört rykten om att gotlänningarna hade varit i Mariehamn. Jag tycker det är bra att hon kommer i trafik och det är bra för vårt ägande i Rederi Ab Eckerö. Jag blev också överraskad av det höga priset och är såklart nyfiken på hur de ska lyckas skapa lönsamhet när inte Eckerö lyckades under många år. Jag har stor respekt för gotlänningarna, de brukar veta vad de gör.
Och den största frågan (för många på Åland). Kommer vi att få se en comeback för Viking Line i kortrutten mellan Mariehamn och Kapellskär?
– Man ska inte utesluta en comeback men jag har aldrig varit någon vän av temporära lösningar, sådana blir nästan aldrig lyckade. Ska vi nystarta Kapellskärslinjen krävs det rätt fartyg som vi själva äger och som är anpassat för trafiken. Då kan vi agera långsiktigt.
Till sist, Viking Line har gått stärkt ur pandemin men Finnlines står i beråd att höja insatserna i höst, är du nervös inför de nya fartygen?
– Nej, absolut inte. Finnlines satsning innebär förvisso att kapaciteten i trafiken ökar och att det blir fler alternativ till Åland. Men våra kunder tycker om att komma direkt från staden, till staden och är vana vid våra höga servicenivå som är mycket svår att överträffa. Dessutom tror jag Finnlines beslut att fortsätta köra på tjockolja blir ifrågasatt av kunderna. Vi kommer aldrig att använda tjockolja, även om det är billigare.
Sjöfartsrådet Ben Lundqvist fyller 80 i höst men visar inga tecken på att trappa ner från vd-posten på Lundqvist Rederierna, en koncern han moderniserat i grunden och som lät bygga två nya tankfartyg när pandemin slog till. Hela intervjun finns att läsa på den här länken.