Under våren har Polarforskningssekretariatet arbetat intensivt med att förbereda och anpassa isbrytaren Oden för den rekordtidiga expeditionen. Nyligen samlades forskarna i Helsingborgs hamn för att lyfta ombord utrustning och installera forskningsinstrument. I expeditionen deltar även konstnären Ida Rödén som har tilldelats en plats i Polarforskningssekretariatets konstnärsprogram.
– Vädret drivs ytterst av temperaturskillnaden mellan polarområdena och ekvatorn. När Arktis nu värms upp mycket fortare än resten av jorden, förändras förutsättningarna för väder och klimat på hela norra halvklotet. När isen försvinner i Arktis stannar inte effekterna där, säger Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet.
Den 7 maj kliver deltagarna ombord i Longyearbyen på Svalbard, men forskaren Paul Zieger vid Stockholms universitet är med redan när Oden lämnar Sverige den 28 april.
– Det är ett tillfälle att kalibrera och testa allt för att stå redo när expeditionen startar på riktigt. Vi har mer än 30 instrument som ska användas för att observera atmosfären. Efter en lång tid av förberedelser börjar äntligen vår resa och jag ser fram emot att få genomföra den med ett team av framstående forskare från hela världen, säger Paul Zieger, universitetslektor i experimentell atmosfärvetenskap.
Efter att Oden har lättat ankar i Longyearbyen den 7 maj förväntas fartyget nå iskanten i Norra ishavet inom ett par dagar. När isbrytaren har positionerats mellan nordöstra Grönland, nordvästra Svalbard och Nordpolen startar ”jakten” på kraftfulla, sydliga inflöden av varm och fuktig luft som förväntas trigga smältsäsongens start i Norra ishavet. Det innebär att forskningsexpeditionen saknar en förutbestämd rutt. I stället kommer avancerade väderprognoser bestämma var isbrytaren behöver befinna sig inom fyra till fem dagar.
– Innan isen börjat smälta är den som allra svårast att navigera i. Det är en anledning till att det saknas observationer från den här tiden på året. För att mer säkert kunna förutsäga väder och klimat i framtiden behöver vi studera varmluftströmmarna och deras effekt på Arktis snö och is, avslutar Michael Tjernström.
